Textilavfall
Från den 1 oktober 2025 kan visst textilavfall slängas som restavfall. Läs mer här!

For information in English or another language, please click "Translate" at the top right corner and select your desired language.
Från den 1 oktober 2025 införs förändringar kring insamling av textilavfall. Bakgrunden till förändringen är att de krav på sortering av textilavfall som infördes vid årsskiftet fick väldigt stor effekt och överbelastade insamlingssystemen.
Vad gäller framöver?
- Hela och rena textilier ska lämnas till återbruk eller återvinning, precis som tidigare. Det gäller både kläder och andra textilier, som väskor, dukar och lakan.
- Smutsiga, trasiga eller mögliga textilier ska slängas som restavfall, i fyrfackskärlet eller i restavfallskärlet i miljörummet, eller som energiåtervinning på återvinningscentralen. Även strumpor och underkläder inkluderas här. Detsamma gäller textilier som har drabbats av skadedjur.
Enklare och bättre för alla
De tidigare sorteringskraven har inneburit ett överbelastat system, höga kostnader för involverade aktörer och en stor del av textilierna håller för dålig kvalitet för att kunna återbrukas eller återvinnas.
Syftet med de nya reglerna är att underlätta för hushåll, kommuner och second hand-aktörer.
Målet är fortfarande att så mycket textilier som möjligt ska återbrukas eller återvinnas, men det kommer att ta längre tid än planerat. Vi behöver alla hjälpas åt att bidra till ett mer hållbart samhälle.
Så kan vi minska klimatavtrycket
Tänk på att i första hand dela, låna, laga och återanvända all textil i familjen eller bekantskapskretsen, eller sälja fungerande plagg.
Under 2024 uppgick textilkonsumtionen till 13,6 kg per person i Sverige, uppger Naturvårdsverket. Jämfört med 2023 var det en ökning med 2,2 kg.
Svensk textilkonsumtion orsakar lika mycket utsläpp som 850 000 bilresor runt jorden!
Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder. Om du använder ett plagg dubbelt så länge utan att köpa nytt minskar klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska sorteras ut separat.
Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:
- Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
- Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
- Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
- Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.
- Skor definieras inte som textilavfall, men SSAM:s samarbetspartners tar gärna emot även det!

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall. Mode- och textilindustrin är en resursintensiv bransch med stor påverkan på klimat och miljö. Industrin står för omkring 10 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mer utsläpp än internationell flyg- och sjöfartstrafik tillsammans.
Men du kan göra skillnad:
- Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem istället för att tvätta och följ tvättråden.
- Köp begagnat istället för nytt.
- Lämna textil till insamling när den är utsliten.
Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.
Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.
Vilken textil får man slänga i soporna nu?
- Strumpor och underkläder
- Textilier som är mögliga eller angripna av skadedjur
- Textilier som är så trasiga eller smutsiga att de inte kan användas på nytt eller materialåtervinnas.
Detta gäller klädesplagg men även väskor, filtar, och andra typer av textilier.
Varför införs undantaget?
Regeringen har beslutat om undantaget från kravet om att textilavfall ska samlas in separat för att underlätta både återvinning och återanvändning. Tidigare har stora mängder textilavfall av mycket låg kvalitet samlats in men inte kunnat återvinnas, vilket har inneburit höga kostnader för kommuner och ideella second hand-organisationer, men även onödig sortering för hushållen.
Vad är textilavfall?
Kläder, hemtextil, väskor och accessoarer av textil omfattas av kravet på separat insamling sedan det blivit avfall. Skinnjackor och läderskärp hör exempelvis inte hemma bland textilavfallet. Inte heller duntäcken eller dunkuddar. Det ska läggas i vanliga sopporna om det inte kan återanvändas.
Vad ska lämnas till återbruk?
Det mesta som du sorterar ut från din garderob kan antagligen lämnas till återbruk, till exempel second hand-butiker eller annan gåvoinsamling. Ofta är det mycket mer som kan användas igen än vad man tror. Ett par trasiga jeans kan exempelvis vara åtråvärda, däremot inte en kavaj med en reva eller en t-shirt med fläckar. Observera att du inte ska lämna blöt eller smutsig textil till någon form av textilinsamling.
Vad ska lämnas till återvinning?
Textil som bara är lite trasig eller som har fläckar som inte gått bort i tvätten lämnar du i särskilda insamlingskärl för textilavfall. Det skickas för sortering och materialåtervinning. Observera att du inte ska lämna blöt eller smutsig textil till någon form av textilinsamling.
Vad händer med textilierna jag slänger i soporna?
De energiåtervinns, vilket innebär att de förbränns för att producera värme och el. Det är bättre än deponi, men sämre än återbruk och materialåtervinning. Därför är det viktigt att endast slänga underkläder och mycket trasiga eller smutsiga textilier i soporna.
Varför kan man inte materialåtervinna smutsiga och trasiga textilier?
Återvinnarna behöver ren textil för att kunna göra nya tyger med bra kvalitet. Extra svårt är det att hantera smutsigt och mögligt tyg eftersom det förorenar allt som det kommer i kontakt med. Söndertrasade plagg är inte heller möjliga att hantera och materialåtervinna med dagens teknik.
Finns det risk att folk nu slänger för mycket i soporna?
Det finns alltid en risk. Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna hela och rena plagg till second hand-butiker eller i särskilda kärl för textilinsamling. Det nya undantaget gäller bara textilier som är i så dåligt skick att det inte kan användas igen eller materialåtervinnas.
Vad händer med kläder som jag lämnar in på återvinningscentralen?
Textilierna lämnas vidare för sortering. Om hel och trasig textil samlas in tillsammans sorteras plagg i gott skick ut för återbruk, ofta via ideella organisationer och biståndsinsatser. Det som inte kan användas igen kan exempelvis bli isolering eller inredning till bilar, men eftersom textilåtervinningen idag saknar kapacitet går det i dagsläget oftast till energiåtervinning, där det blir värme och el. Industrin för materialåtervinning av textilier håller dock på att byggas upp, och det finns några anläggningar i Sverige där textilavfall blir ny textil.
Hur minskar jag mitt textila avfall?
Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder och använda de kläder du har under längre tid genom att laga och sköta om plaggen. Vädra dina kläder och gnugga bort enstaka fläckar så behöver du inte tvätta dem så ofta, då håller de längre. Om du använder ett plagg dubbelt så länge utan att köpa nytt, minskar klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent.
Kan kommunerna ha olika regler för vad som ska slängas i soporna?
Ja, undantagen från kravet på att lämna textilavfall till särskild insamling måste inte följas av kommunen. Vissa kommuner har exempelvis möjlighet att ta hand om trasiga strumpor eller helt sönderslitna bomullslakan. Därför är det viktigt att följa informationen från sin egen kommun.