Ny miljöbilsdefinition försvårar för biogasbilar och slår samtidigt på kommunernas insamling av matavfall

Regeringen föreslår att biogasbilar inte längre ska klassas som miljöbilar. Det är ett beslut som riskerar att begränsa möjligheterna för biogas och därmed för kommunernas insamling av matavfall.

Redan vid årsskiftet planerar regeringen att nya upphandlingsdirektivet ska träda i kraft. Enligt förslaget ska miljöbilsdefinitionen ändras från och med årsskiftet. Miljöbilsdefinitionen påverkar vilka bilar som landets statliga myndigheter ska köpa in. Kommuner och regioner följer också vanligen miljöbilsdefinitionen vid inköp av fordon. Om förslaget blir verklighet skulle biogasbilar inte längre räknas som en miljöbil, i stället skulle det vara elbilar, eventuellt vissa laddhybrider och vätgasbilar.

Försämrade förutsättningar för biogasen slår även på kommunernas insamling och behandling av matavfall. Biogasproduktion och återföring av biogödsel till jordbruket är ett fantastiskt exempel på cirkularitet, en lösning som vi måste värna för att klara klimatomställningen.

Samtidigt som man slår undan benen för biogasdrivna fordon kräver det svenska etappmålet för matavfall en kraftsatsning på biogasproduktion; senast 2023 ska minst 75 procent av matavfallet behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Andra hållbara lösningar för behandling av matavfallet, som är jämförbara med biogasproduktion, saknas. Det hänger inte ihop.

Enbart i våra kommuner samlas årligen 11 500 ton matavfall in och av detta produceras tillräckligt med biogas för att köra en bil 2 300 000 mil, dvs 575 varv runt jordklotet. I Kronobergs län finns idag två anläggningar som producerar biogas och fordonsgas och som är beroende av en avsättning av producerad biogas till fordon.

Sverige är idag ett av de ledande länderna vad gäller att uppgradera biogas till fordonsgas. Mer än 54 000 gasfordon rullar idag på våra vägar. Andra användningsområden för biogasen, exempelvis inom industrin, finns också, men närmare två tredjedelar används idag som drivmedel.

Biogasproduktion av matavfall är ett exempel på ett slutet kretslopp, där avfall kan återvinnas både till biogas och biogödsel. Sett till hela livscykeln har ett biogasfordon lika liten klimatpåverkan som en elbil, eller till och med mindre när hänsyn tas till de utsläpp som inte uppstår då olika restprodukter blir biogas. De värden som biogödseln ger, i synnerhet till ekologisk odling, räknas inte in när EU gör sina hållbarhetsberäkningar av fordon och drivmedel.

Samtidigt kräver EU genom avfallsdirektivet att allt biologiskt avfall ska återvinnas biologiskt senast 2023, och EU:s metanstrategi vill se ökad återvinning av organiskt avfall och gödsel. Det hänger inte ihop.

Alla experter tycks dessutom vara eniga om att vi behöver alla miljövänliga alternativ för att kunna nå EU-målet om 55 procent nettoreduktion av växthusgaser till 2030 och i förlängningen Parisavtalets klimatmål. Och elbilar i all ära, men om det är gödsel som rötas blir biogasen i praktiken till och med en koldioxidsänka genom att förhindra metanutsläpp – det är något som ingen elbil någonsin kommer i närheten av.

Det hänger inte ihop.

Vi behöver stötta bytet av linjära resursflöden mot cirkulära och pröva nya affärsmodeller, inte slå undan benen på fungerande cirkulära lösningar.

Debattinlägget är signerat av:

Anna Tenje, Kommunstyrelsens ordförande Växjö kommun, Ordförande SSAM

Bengt Germundsson, Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun, ledamot SSAM

Bo Mazetti-Nissen, Kommunfullmäktiges ordförande Älmhults kommun, ledamot SSAM

Lars Altgård, Kommunstyrelsens ordförande Lessebo, ledamot SSAM

Jessica Cedervall, VD Södra Smålands Avfall och miljö

Conny Pettersson, VD Alvesta Renhållning

Pia Davidsson, VA- och Renhållningschef Ljungby kommun

Steve Karlsson, VA-chef Växjö kommun

Joakim Granefelt, VD Alvesta Biogas

Stefan Hermansson, VD Småländska bränslen