Matavfall

Matavfall är en resurs värt att ta hand om. Varje år slänger svenska folket cirka 1,3 miljoner ton mat och det är hushållen som slänger mest mat av alla. De står för ungefär hälften av den mat som årligen slängs.

Det är viktigt att vi tar hand om våra resurser. På endast ett gram matavfall kan en personbil köra ungefär en meter och på en påse matavfall kan den köra cirka 2,5 kilometer. Om 70 procent av Sveriges matavfall samlas in och rötas kan det ersätta cirka 67 miljoner liter bensin som räcker till årsförbrukning på mer än 55 000 personbilar.

Tillbaka till kretsloppet

Matavfallet transporteras till Häringetorps avfallsanläggning i Växjö kommun där det behandlas innan rötning. Genom rötning kan man ta vara både på energi och de näringsämnen som finns i matavfallet. Under rötningsprocessen bildas energirik biogas. Gasen kan förädlas till miljövänligt fordonsbränsle. På så sätt blir det mindre utsläpp och en renare luft i vår närmiljö. Kvar efter rötningen finns också en näringsrik restprodukt. Den används som gödning på åkermark. Matavfallet förbehandlas i Växjö kommun som är certifierade, vilket betyder att slammet analyseras och kontrolleras noga innan näringen återförs till jordbrukets kretslopp.

Alla är med

Villa- och lägenhetshushåll, butiker och restauranger. Alla har möjlighet att sortera sitt matavfall. Det är fastighetsägaren som bestämmer huruvida fastigheten ska vara med och sortera.

Detta sorteras som matavfall

Råa eller tillagade matrester av t.ex. grönsaker, frukt, fisk, fågel, kött och ägg
Skal från frukt, grönsaker, skaldjur
Bröd, kex, kakor och bullar
Choklad och annat godis (undantag tuggummi och utan papper)
Såser och pulver, mjöl
Hushållspapper
Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
Jäst
Växtdelar, t.ex. krukväxter och blommor (men inte jord och växtstammar)
Kärnor och nötskal, t.ex. avokado, oliver och liknande
Papperspåsen för matavfall

Exempel på vad som inte är matavfall

Kattsand
Matavfall med förpackningen kvar, t.ex. plast runt gurka och sallad
Jord, lecakulor, sjösten eller liknande från krukväxter eller trädgård
Tuggummi
Blöjor och bindor
Tepåsar av nylon
Hår
Hundbajs
Snus
Färgat papper, t.ex. servetter

Inget matfett i avloppet

Från och med 1 januari 2024 är det lag på att allt biologiskt avfalls ska sorteras ut. Förutom matavfall klassas även ätlig olja/flytande matfett som biologiskt avfall.

Om du häller ut matolja och fett i diskhon blir det som cement i ledningarna när det stelnar med stopp i avloppet som följd och risk för översvämning.

Hantera ditt flytande matfett så här:

Stekfett

Torka noggrant ur stekpannor och kastruller med hushållspapper och släng i matavfallet.

Flytande matfett

Häll använd, avsvalnad matolja i en plastflaska eller mjölkförpackning med kork. Tag sedan med den till återvinningscentralen där du häller innehållet i behållaren för matfett. Detta blir ett värdefullt tillskott till produktionen av fordonsgas.

De återvinningscentraler som har insamling av matfett är:

Växjö Norremark
Tingsryd (Elsemåla)
Markaryd (Alandsköp)
Lessebo
Älmhult (Äskya)

Mindre mängder flytande matfett går att hälla i en kopp och ställa i kylen. När det stelnar är det enkelt att skrapa ur och slänga i matavfallet.

För dig som bor i villa eller fritidshus

Hushållen sorterar matavfallet i särskilda papperspåsar. Påsarna och hållaren får du från SSAM. Påsarna med matavfall läggs i det gröna sopkärlet. När fyrfackskärlen införs för villor och fritidshus i din kommun ska matavfallet slängas i det uppmärkta facket i kärl 1. Om du har abonnemang osorterat innebär det att du väljer att inte sortera ut ditt matavfall.

Nya påsar

Om du behöver fler papperspåsar klämmer du fast en papperspåse i locket på ditt kärl samma dag som det ska tömmas. Då lämnar chauffören en ny bunt med påsar på ditt sopkärl. Du kan även hämta nya påsar på någon av våra återvinningscentraler.

För dig som bor i lägenhet

För boende i en hyres- eller bostadsrätt brukar fastighetsägaren eller föreningen ansvara för sophämtningen och teckna avtal för hela fastigheten. Därmed ingår avgiften för sophämtning i lägenhetshyran. Det är fastighetsägaren eller föreningen som bestämmer om fastigheten ska sortera ut matavfall eller inte. Påsarna och hållaren får du av din fastighetsägare. Fastighetsägaren är ansvarig för att beställa nya matavfallspåsar. Påsarna med matavfall läggs i ett särskilt sopkärl.

Om du önskar att sortera matavfall i din fastighet, kontakta din fastighetsägare.

Kompostering och bokashi är andra alternativ till att sortera ut matavfall till biogasproduktion, men då behöver du ha ett tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller motsvarande i din kommun.

Kompostering

Kompostering kan förklaras som en föruttnelsesprocess då matavfallet läggs på hög som sen blir till mull. Fukt, värme, mikrober och maskar hjälper till i processen. En komposthög måste vändas då och då för den ska hållas vid liv. Detta beror på att processen är aerobisk och stannar av om det inte kommer in tillräckligt med luft.

Bokashi

Till skillnad från kompostering är bokashi en syrningsprocess. Den här processen kan även kallas fermentering och är en anaerobisk process. Med det här tillvägagångssättet önskas inte luft utan det allra bästa är att gräva ner en bokashihink direkt i jorden. Då blir matresterna till jord fortare. En annan skillnad mellan kompostering och bokashi är mängden växthusgaser som bildas. Med bokashi blir det väldigt lite växthusgaser jämfört med en vanlig komposthög.

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 13 mars 2024