Textilavfall

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall. Mode- och textilindustrin är en resursintensiv bransch med stor påverkan på klimat och miljö. Industrin står för omkring 10 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mer utsläpp än internationll flyg- och sjöfartstrafik tillsammans.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem istället för att tvätta och följ tvättråden.
• Köp begagnat istället för nytt.
• Lämna textil till insamling när den är utsliten.

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

Från och med den 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

Vad innebär de nya reglerna om textilavfall?

Från och med den 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska istället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

Vem omfattas av det nya kravet?

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Varför införs det nya kravet?

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas eller, om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning.

Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.
• Skor definieras inte som textilavfall, men våra samarbetspartners tar gärna emot även det!

Var kommer jag att kunna lämna mitt textilavfall?

Det bästa man kan göra är att dela, låna, laga och återanvända all textil i familjen eller bekantskapskretsen.

Om det inte är möjligt finns det insamling av textilier för hushållen på samtliga återvinningscentraler och återvinningsstationer, för återbruk eller återvinning.

Det finns även frivilligorganisationer i våra kommuner som erbjuder insamling av textilier.

Var lämnar verksamheter textilavfall?

SSAM ansvar även för visst textilavfall som uppstår i verksamheter, så kallat kommunalt textilavfall, vilket till exempel handlar om kvarglömda kläder, enstaka plagg eller annan textil, osåld textil från second hand-försäljning. Detta hänvisas till någon av SSAM:s återvinningscentraler.

Större partier textil, som till exempel arbetskläder, spill från produktion, osålda plagg i kläddaffärer med mera räkas som verksamhetsavfall – ta då kontakt med någon av marknadens avfallsaktörer.

Varför planeras inte ett mer omfattande insamlingssystem för textilavfall?

Från och med den 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall.

Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.

Varför erbjuder ni inte fastighetsnära insamling av textilier nu när ni ändå ska införa en ny avfallsfraktion?

För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling, som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.

Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.

Kommer frivillighetsorganisationer fortsatt kunna emot mina textilier som jag tror att någon annan skulle kunna få nytta av?

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

Vad kommer att hända med det insamlade textilavfallet?

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader. I dagsläget hanteras därför mycket av sorteringen utomlands, varför det mesta av materialet går vidare till marknader utanför landet.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Hur mycket textil konsumerar svenskarna?

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.

Hur fungerar textilinsamlingen idag?

Nästan alla kommuner i Sverige har sedan länge samarbete med frivillighetsorganisationer som har behållare, till exempel på återvinningscentraler och återvinningsstationer där allmänheten kan skänka textil för återanvändning. Att återanvända textil är det allra bästa för miljön.

Det nya ansvaret för kommunerna gäller textilavfallet. Ett fåtal kommuner har testat fastighetsnära insamling av textilavfall och en del butiker erbjuder insamling av textilavfall. Kanske har du någon gång lämnat in en påse med textilavfall i samband med köp av nya kläder och då belönats med en värdecheck?

Även om alltför mycket textilavfall hamnar i soppåsen ser vi samtidigt att mer och mer återbrukas och återvinns.

Kan jag påverka klimat- och miljöpåverkan genom att minska min textilkonsumtion?

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan istället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.

Vart kan jag vända mig med frågor?

Du är alltid välkommen att kontakta SSAM om du har fler frågor eller funderingar gällande insamling av textilavfall.

Du hittar dessutom mycket information på sopor.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., om såväl textilier som annat avfall samt både om återvinning och återbruk. Även Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. presenterar en hel del information angående textilavfall.